sarakuhl

Just nu vikarierar jag som barnhageassistent (dagisfröken)! Åh så kul det är. Jobbar på en avdelning med stora barn mellan ca 3-5 år.
Det roliga att jobba med barn är ju förstås att höra deras samtal om diverse saker. Igår när vi satt och spiste så diskuterade några barn huruvida en tand blir till en riktig peng när tandfén har förtrollat den? Den kan ju inte bli en riktig peng eftersom den är gjord av en tand?

Igår besökte vi också kirkan där julevangeliumet spelades upp. Efteråt så frågade jag några av tjejerna vad dom tyckte. Då berättade en av dom att hon hade minsann gått fram till krubban och sett att Jesusbarnet var ju bara en docka, ingen riktig Jesus. Så hon tyckte det var onödigt att vi ens gick dit.

Idag blev jag dessutom bjuden på köttbullar och makaroner (jag frågade om det var makaroner och köttbullar men det var det absolut inte, det var ju köttbullar och makaroner) av en svensk liten flicka. Eget recept, snö och grus.

Härliga barn!

En sak jag saknar i Östersund är mina junisar! Jag är glad att jag fick möjligheten att ha hand om dessa härliga tjejer och att se dom utvecklas var otroligt kul.

Blev jätteglad av eran kommentar, jag saknar er med! Ska försöka komma och se er på någon träning och krama sönder er allihopa!



Sommaravslutningen, Sanna var fotograf så hon fattas på bilden!



Jag som fångar Jasse

Puss på er!

Vädret i Trondheim är lite speciellt. När det snöar så SNÖAR det. Det är som att någon snögud i himlen har bestämt sig för att "nu jävlar ska det snöa! vi tar allt på en gång!!" också kommer det några decimeter snö. Sen snöar det inte på några veckor också kommer det några decimeter till, under ca 2 dagar.

I våran hyra så ingår det egentligen snöskottning, det ska komma en gubbe och skotta hela våran uppfart och ta bort is. Han har inte kommit ännu, och våran hyresvärd får inte tag på honom. Vad gör man då? JO! Man köper en liten snöskyffel på Jula för 99 kr och sen är det bara köra.
Igår skottade jag och Dennis hela våran uppfart med den lilla snöskyffeln och den lilla spaden. Det tog ett tag. Inatt kom det en decimeter snö till. Så nu är det bara att ta på sig täckisarna och gå ut, igen.


Elin och Cillan när andra snön kom. (lånar bilden av malin, http://malinerica.blogg.se)

Idag var det tänkt att jag skulle skriva om mina föräldrar, men jag tycker att dom ska få stanna utanför cyberspace så gott det går så jag går på dag 4 istället!

Jag aktar mig oftast för att fundera på vad jag har ätit under dagen, vilket kanske inte alltid är så bra för man måste ju tänka på vad man äter. Säger mamma iallafall.
Men till frukost idag smällde jag i mig två skinkmackor som dessutom hade stekt ägg på sig, och en kopp kaffe. Jag brukar äta havregrynsgröt till frukost. LOVAR!

Till lunch åt jag en skål med nudlar, inte roligare än så.

Klockan halv åtta kom jag och Dennis på att vi kanske skulle laga middag, så vi gjorde en korvgryta med grönsaker och myyyycket soja som vi åt bulgur till. Det var gott!

Matinlägg måste ju vara det tråkigaste som finns.









(Observera att jag inte skrev hej och hej då i det här inlägget heller)

Idag har jag varit sådär oprovocerat arg. Först blir jag irriterad på stackars Foki som inte har gjort något mer än att resa halva jorden runt samt köpt en lägenhet i Bangkok, mamma och pappa betalar!

Sen blev jag galen på min internetbank som krävde att jag minsann skulle ha ett program installerat på datorn för att min internetdosa ska funka. "VADÅ KOPPLA IN SLADDEN!!?? JAG HAR INGEN JÄVLA SLADD!!! FY FAN TUR ATT KUNDTJÄNST ÄR STÄNGT ANNARS JÄVLAR" Sen provar jag att bara helt enkelt logga in, utan program och sladd och det funkar fint. hehe.

Men man må ju få bli lite arg ibland också! Fräste precis till Dennis att han kunde väl minsann flytta en decimeter ut på skrivbordet som vi delar på, varpå han svarar "Men min dator är ju ivägen då, kan inte du sätta dig vid det andra skrivbordet?" Och jag svarar att en bra idé vore om han kastade ut datorn genom fönstret.

(Alltså jag kom på att man måste inte skriva Hej och Hej då i varje inlägg man gör, så nu gör jag inte det. Skriver hej då alltså.)

Jag är jätteirriterad och Dennis vill inte diskutera det jag är irriterad över med mig. Måste få diskutera!!!!!!!!!!

Hadeee!

P.S VART FAN KOMMER ALLA FOKIS PENGAR IFRÅN SÅ HON KAN FLÄNGA RUNT HALVA JORDEN??????? D.S

Det här känns extremt tråkigt att skriva om.

Min första kärlek hette Carl men kallades för Calle. Han hade alltid varit en favorit bland tjejerna, och jag trodde det var för bra för att vara sant när han plötsligt var intresserad av mig. Vi var båda 14 år. Vi "bara" blev ihop, liksom det var första gången som man inte sa "ska vi bli ihop" som man gjorde när man var liten, utan nu var det ett moget beslut som bara låg i luften, utan att behöva sägas. Det tyckte jag var coolt.

Jag var riktigt kär i Calle. Riktigt sådär ohälsosamt kär, jag såg bara honom. Han var nog inte riktigt lika kär i mig, och det märkte jag under tiden vi var ihop, men tänkte väl inte så mycket mer på det.
Förens han gjorde slut, 6 månader senare. O-M-G. Hans bästa kompis Victor ringde till mig och sa "Hej Sara, det är Victor. Calle vill göra slut med dig men han vill jättegärna vara kompis med dig. Hej då!" Klick. Här bryter helvetet löst. Åååååh mitt liv var ju över, vad skulle jag ta mig till? Jag kunde lika gärna gå och dö.

Jag gick runt med en klump i magen, ungefär tills sommaren kom och jag och min familj flyttade från Hammarstrand till Östersund. Sen var det inte så mycket mer med det och det fanns ju andra killar.

Det är just det som man inte riktigt förstår när man är 14 år, att det finns en mängd andra killar ute i världen som man kommer börja tycka om, och som kommer tycka om en själv tillbaka. Trots att alla sa det så trodde man att det kunde ju aldrig vara sant.

Jag är glad över tiden med Calle, den tiden var kanske inte avgörande för hur jag är idag, men den spelar en liten roll iallafall. Min första kärlek.



såhär ser inte Calle ut.

Hadeee!